gud. jag har precis fått den finaste finaste avskedspresent ni kan tänka er. en trollkula, friendship. beskrivningen lyder: two hands in a solid grip, the symbol of friendship. give this bead to the one whose hand you will never let go. till detta fick jag även ett kort där alla i stallet skrivit vars en liten kärleksförklaring. då kunde jag inte hålla mig längre, kände hur tårarna smögs sig på och jag blev alldeles emotional. taylor hade bakat kaka och vi kalasade på jordgubbar, vindruvor och alla möjliga sorters snacks. alla är inte underliga i usa, här finns bra människor också. mycket bra till och med. jag kommer sakna er. eventuellt kommer jag hinna skriva en omgång till imorgon sen är det slut. slut på resan till andra sidan jorden. galet. nu flyger jag hem till min riktiga familj.
NAMNAM. idag har vi haft min avskedsmiddag. jag fick välja precis vart jag ville äta, det blev hos mexarna. love it. tryckte i mig alldeles för mycket mat, men vad katten. på vägen hem ville mckrell ha glass och glass blev det. christian köpte två stycken, ja jag vet inte hur stora, tre liters kanske, glasspaket. mint chocolate chip samt peanut butter chocolate. så nu sitter jag här med min skål på magen och försöker trycka ner två glasskulor. inte alldeles lätt, men det ska nog gå ska ni se. annars har dagen varit otroligt lugn. red tre hästar på morgonen sedan var det bara att rycka manar kvar. var färdig vid fyra, skönt. är i princip klar med min packning, har bara lite till som jag ska pressa ner. imorgon är sista arbetsdagen, kan inte förstå det. känns overkligt.
nu ska jag och min skål med glass beta av några sex and the city avsnitt. sov gott.
NAMNAM. idag har vi haft min avskedsmiddag. jag fick välja precis vart jag ville äta, det blev hos mexarna. love it. tryckte i mig alldeles för mycket mat, men vad katten. på vägen hem ville mckrell ha glass och glass blev det. christian köpte två stycken, ja jag vet inte hur stora, tre liters kanske, glasspaket. mint chocolate chip samt peanut butter chocolate. så nu sitter jag här med min skål på magen och försöker trycka ner två glasskulor. inte alldeles lätt, men det ska nog gå ska ni se. annars har dagen varit otroligt lugn. red tre hästar på morgonen sedan var det bara att rycka manar kvar. var färdig vid fyra, skönt. är i princip klar med min packning, har bara lite till som jag ska pressa ner. imorgon är sista arbetsdagen, kan inte förstå det. känns overkligt.
nu ska jag och min skål med glass beta av några sex and the city avsnitt. sov gott.
har idag upplevt det galnaste åskväder jag någonsin varit med om. dagen började lite grå och trist, sedan kom regnet så smått och sakta blev allting mörkt. nattsvart. sen smällde det. hela himlen blev lila av blixtarna, det lät som att fjorton flygplan kolliderade i luften ovanför oss och det regnade, det regnade ja jävlar. regnet övergick efter en stund till hagel stora som golfbollar. allvarligt, golfbollar! livsfarligt. dammen såg ut som en gejser så mycket som det skvätte och hade sig. mexarens bilruta gick isönder. och blåste gjorde det, tornadovarning på radion. på väg åt vårt håll, KUL! och så där har det hållt på från och till hela dagen. regn-sol-mörkt-blåst-sol-regn-blåst-mörkt.
nu är här strålande solsken, varmt och översvämning och snart ska vi bege oss av på middag.
idag fick jag motorstopp med golfbilen. eller ja, batteriet tog slut. mitt emellan huset och stallet, fullastad med 20 kilos säckar havre, så det blev till att bära. efter jag fnissat klart förståss. jag skulle bara vara duktig och så gick det käpprätt åt skogen. vi fick haka fast den lilla bilen efter traktorn och bogsera tillbaka honom till sin laddningsplats. då fnissade jag igen, speciellt när christian ökade farten och vi susade fram golfbilen och jag.
vid lunch åkte mckrell och christian till arkansas för att hämta hö, när dom kom tillbaka upptäckte vi att släpet var för stort, eller uppfarten för liten, bestäm själv. bil + släp kom alltså inte in på gården. så efter att christian blockerat vägen en stund beslutades det att vi skulle putta av balarna från släpet, ner på vägen där han skulle hämta upp dom med traktorn. inte nog med att balarna väger 350 kilo styck och vi ska få av 25 stycken, dom går dessutom ut med en tornado varning och det är bara en tidsfråga innan det kommer börja ösa ner. det hela måste därför göras så fort det bara går. när vi kommit halvvägs börjar det regna och blåsa, samtidigt som det är en luftfuktighet på 80%, mindre kul. bara att sätta full fart och nu är mina armar alldeles ömma.
vi skulle egentligen vait på middag hos betty ann ikväll, men det blev inget med det. det hela blev uppskjutet tills imorgon. just nu är vädret inte så farligt, men det känns lite onödigt att bli bortblåst såhär fem dagar innan hemkomst.
ah, jag har blivit dålig på det här. igår prioriterade jag familjen över bloggandet, ganska vettigt tycker jag. vi grillade, drack öl och filosoferade sittandes i dom nya trädgårdsmöblerna. underbart.
idag började den nya mexaren som endast pratar spanska. körd? japp. har tappat hela mitt ordförråd någonstans på vägen till usa. men han är snäll och vi har gjort en deal, jag pratar spanska med honom och han svarar på engelska. då är vi på ungefär samma nivå. måste göra något åt saken när jag kommer hem, så är det bara.
kom precis infrån ytterligare en kväll som spenderats i trädgårdsmöblerna. megan kom med en flaska vin eftersom hon trillat av hon med. sådana är reglerna. klockan var halv tio när vi beslutade oss för att dra oss inåt, inte för att det var kallt utan för att vi höll på att bli uppkäkade av myggen.
kan inte riktigt koppla att sista torsdagen är avklarad. sista fredagen imorgon. nästa fredag är jag hemma och dansar tills det blir lördag. tills fåglarna börjar kvittra, då är det dags att gå hem.
